På många webbsidor kan du snabbt få en aning om vem som står bakom genom att titta på sidans adress. För att kunna göra det behöver du veta hur en adress är uppbyggd.

Protokollet, de första bokstäverna behöver du sällan bry dig om. Det är framför allt en information till din webbläsare om hur den ska kommunicera med servern. Det vanligaste protokollet för webbsidor är http. Ibland stöter du på https. Det är ett krypterat protokoll som bland annat används av banker för säkrare överföring.

Nästa avdelning är domänen. Ofta inleds den med www, men den måste inte göra det. Ibland startar adressen med ett helt annat ord. Det används ofta för att ange att ägaren av domänen har flera webbadresser. Det kan också vara så att adressen startar med www, men sedan kommer ett extra ord. Så är det till exempel i adressen www.multimedia.skolverket.se

Domännamnet är den första riktigt intressanta delen att titta på i adressen. Det är det namn som registrerats för adressen. En mycket stor del av alla myndigheter, organisationer och företag har registrerat sitt namn som domännamn.

Det är viktigt att veta att det är fullt tillåtet även för privatpersoner och dessutom relativt billigt att köpa sig ett domännamn. Du kan alltså inte utgå från att domännamnet alltid talar om vem som står bakom sidan.

Det går att ta reda på vem som registrerat en viss domän. Om du söker en svensk domän, alltså en vars sista del av adressen slutar med .se kan du söka på www.iis.se där alla svenska domäner finns registrerade. Slutar adressen på något annat kan du söka på www.allwhois.com

Den sista delen av domänen, toppdomänen, talar om i vilket land en domän är registrerad eller till vilken grupp av domäner den hör. Att domänen är registrerad i ett visst land behöver inte betyda att webbsidan verkligen ”finns” eller är gjord där. Den populära toppdomänen .nu är till exempel registrerad i det lilla öriket Nieue i Stilla havet. Det finns också en rad toppdomäner som inte är direkt knutna till ett land, utan istället är avsedda att tala om vilken typ av innehåll sidan har. Dit hör till exempel com, biz och info.

Strukturen kan ibland vara viktig, och ibland helt ointressant. Om det finns flera snedstreck i adressen visar det att sidan du tittar på ligger i en undermapp på servern. Det kan helt enkelt vara så att det är en stor webbplats och en ordningsam webbredaktör som organiserat materialet. Men det kan också vara så att sidan du tittar på inte hör till huvudwebbplatsen. Du kan ofta se hur en struktur hör samman genom att radera en del i taget av adressen bakifrån.