Den arbetsmodell Dodge och March föreslår innehåller sex delar. Alla är viktiga för helheten och alla är tydligt definierade. Alla delarna ska vara tillgängliga för eleverna så de ser helheten.

Inledningen är till för att väcka elevernas intresse och göra dem nyfikna på uppgiften. Den ska sätta in eleverna i sammanhanget och väcka deras tankar, tidigare upplevelser och förförståelse till liv.

Uppgiften ska kräva att man gör mer än att samla och återberätta information. Den ska inte vara för lätt men inte heller för svår utan kännas utmanande och intressant för eleverna. För att lösa uppgiften ska eleverna skapa något unikt för dem, en egen lösning på det problem de ställts inför. Uppgiften bör vara klart preciserad och så tydligt skriven som möjligt.

Process; Här beskrivs arbetsgången steg för steg så att eleverna får stöd i arbetet. Ge gärna tips på hur de kan samarbeta i gruppen och hur de kan gå tillväga för att nå ett bra resultat. Tänk igenom var du tror att dina elever kommer att stöta på svårigheter och försök fundera ut hur du här kan hjälpa dina elever på vägen. Det sparar mycket arbete för dig framöver men får också eleverna att känna att de klarar sig på egen hand.

Resurser; Här finns ett antal Internetlänkar och andra resurser som eleverna behöver för att lösa uppgiften. Det är bra om det finns olika resurser för olika elever i gruppen beroende på ur vilken vinkel de ska belysa problemet eftersom det ger en tydligare bild av att problemet kan ses ur olika synvinklar. Eleverna får naturligtvis komplettera resurserna med egna sökningar om de vill, men här ska finnas tillräckligt med resurser för arbetet. Målet för en webbquest är att lära eleverna använda resurser på Internet och inte i huvudsak att leta efter dem. (Vill man göra en webbquest som tränar just informationssökning på Internet så är det förstås en annan sak)

Utvärdering; För att underlätta elevernas arbete och hjälpa dem att sätta upp ett mål för sin egen prestation innehåller många webbquests en tabell där eleverna kan se hur läraren tänkt sig att bedömningen av arbetet och kunskaperna ska gå till.

Konklusion eller sammanfattning av de kunskaper och erfarenheter som eleverna kommer att ha skaffat sig när de genomfört webbquesten. Finns för att svara på elevernas fråga "varför gör vi det här?"

Det finns många olika typer av webbquests gjorda enligt den här modellen. I WebQuest Taskonomy hittar du en systematisk uppställning på olika typer av uppgifter en webbquest kan innehålla. Vill du titta på hur andra lärare har gjort finns det en databas med webbquests på webquest.org tillsammans med ett diskussionsforum där man kan ställa frågor och diskutera med andra webbquestintresserade lärare.  

Vi förespråkar inte att alla ska arbeta med just webbquest, men eftersom metoden är väl utarbetad, utprövad och definierad kan det vara ett bra exempel på hur arbetet med att skapa sammanhang kan se ut. Kanske blir du inspirerad att skapa en egen webbquest.